Drömmen.

Är du nöjd med att vara fast i kommersialismens ekorrhjul där din enda mening och funktion är att konsumera? Är du nöjd med att leva i en betongbunker med skrikiga grannar, skamlös hyra och avgaser som sätter sina spår på dina tapeter, på fönsterbrädet, i dina lungor? Är du nöjd efter en hel dags datorsurfande och spelande som du innerst inne vet är ett enda stort tidsfördriv som aldrig ger en riktig trötthet i både huvud och kropp? Är du nöjd med att inte ha orken, viljan och ambitionen att verkligen utföra något utan istället känna dig enbart tom inombords? Är du nöjd med att äta ”mat” och nödlösningar som är proppfulla av tillsatser? Är du trött på alla oändliga rader av affärernas oändliga alternativ medan andra människor svälter och du vet att du borde skämmas för att du har svårt att välja eller inte ens är sugen? Är du nöjd med att varenda dag göra exakt samma, tråkiga och meningslösa sysslor? Är du nöjd med att få allting bekvämt serverat, färgglatt och flott utan att egentligen ha behövt lyfta ett finger för att få det precis framför näsan? Är du nöjd med att tillhöra en skock lättlurade, lättmanipulerade offer, utan inflytande eller ork att ta sig ur situationen?

Hur skulle det istället kännas att…

Jobba i egen takt och utvinna frukten av sin egen möda? Att somna i skymningen där både hjärna och kropp är lyckliga över att ha utfört något bra och nyttigt? Att leva ett liv utan krav att ständigt vara uppdaterad med en ständig ström av information eller alltid vara åtkomlig? Att ha vetskapen att du jobbar varje dag med något som motverkar miljöförstöring och njuta av att ha ett gott samvete? Att ha en mindre materialistiskt ltillvaro där nytta och nöje går mer i jämbalans? Att sitta till bords och njuta av mat som du vet exakt vad de innehåller och som du själv har gjort ditt bästa för att få fram så god och nyttig som möjligt? Att kunna njuta av vetskapen om att all den tid du lägger ner är nyttig både för dig själv och andra människor och att du inte längre sitter i klorna på penninghungrande företag utan kan göra en skillnad? Att kunna värdera sin frihet, sitt oberoende och närheten till naturen som kan ge oss så oerhört mycket så länge vi behandlar den med respekt? Att kunna åtnjuta gemenskapen från andra människor med lika värderingar och som jobbar som ett kollektiv i harmoni med naturen och som ställer upp när det behövs? Att kunna glädjas åt att kunna lämna det alltmer egocentriska och kalla, hårda samhälle som vi idag har uppnått?

stuga

Det handlar inte om att avskärma sig från samhället, det handlar om att bevara det och någonstans ska man kanske som enskild individ börja. När man dessutom hör den ena forskarrapporten efter den andra som varnar oss att fortsätta i den här galna hastigheten och att fortsätta utnyttja naturens resurser, en efter en, ja då kanske man borde tänka om? För mig låter det som om vi borde ändra inriktning och inse vad vi håller på med. Det handlar delvis om pengar såklart, men kanske det finns vägar runt omkring det? Tålamod är alldeles säkert även det en bra ingrediens för allt kommer inte bli komplett över en natt och det finns många hinder på vägen att korsa. Det finns förvisso alltid lösningar.

Tja, vad säger man? I have a dream…

Annonser
%d bloggare gillar detta: