Tips mottages tacksamt!

Jag mår lite halvdassigt just nu. Det susar i öronen, lite krypningar och kramper i benen, en envis torrhosta, blixtar för ögonen och yrsel. Men sådana grejer brukar jag försöka att bekämpa genom envishet och det brukar gå bra. Så länge det inte är några självklara symptom på några lika självklara sjukdomar så ångar jag på så gott jag kan. Att sedan vissa andra medmänniskor tycker det är lustigt att hosta på folk, ja det kan man ju fundera på om det är så lämpligt…

Men det är en märklig sak som satt funderingar i skallen på mig. Något som jag inte vet vad jag ska göra av.

I morse fick jag nämligen sällskap på bussen av en helt främmande man som dessutom var väldigt pratglad. Bussen var långtifrån full men han satte sig ändå intill mig och började prata om allt möjligt samtidigt som han bläddrade igenom dagens Metro. Trevligt, ja självklart, om än lite ovanligt och ja, jag höll extra koll på min mobil och plånbok.

Men grejen var att han stank så in-i-tjottahejti ur munnen när han pratade, ni skulle varit där, så jag var tvungen att kippa efter andan så fort han riktade kakhålet åt ett annat håll. Hela problemet är att nu har doften, stanken, whatever, satt sig i mina luftvägar, eller kanske flimmerhår, för jag kan känna smaken av hans andedräkt, hela jäkla tiden liksom i svalget på mig själv! Dock inte i kläderna för de har jag bytt och jag har testat att äta, dricka, tandkräm och ingenting hjälper. What to do? What to do?

Tror jag ska börja göra som de flesta andra och ockupera sätet intill med min ryggsäck eller be dem göra ett utandningstest innan de sätter sig ner.

Jag har tvättat händerna såklart och gurglat med Listerine men det luktar fortfarande. Nu ska jag se om en klorin-indränkt toaborste ner i halsen kanske hjälper. Om inte duschen hjälper.

Annonser
%d bloggare gillar detta: