Hatet som sprider sig

Efter en artikel i Dagens Nyheter som handlar om det högerextremistiska hatet som tycks sprida sig börjar jag fundera: är det verkligen så?

Eller som Maria Sveland frågar sig, är vi på väg tillbaka i samma situation som innan andra världskriget? Att främlingshatet sprider sig. Först nästan obemärkt men smått ökande, tills det en dag är allmänt accepterat att ha partier a la SD, rumsrent, helt okej och en naturlig del av politiken.

En bok kommer med posten, ”De hatade” av Magnus Linton. Det är en liten bok utgiven på bokförlaget Atlas men med ett innehåll som får mitt hjärta att bulta upprört och gör mig sömnlös flera kvällar i rad. Lintons reportagebok skildrar det som händer just nu i Ungern och Nederländerna och hur det hänger ihop med händelserna på Utøya. Det är en skildring av ett Europa där de högerradikala partierna vuxit sig allt större och intagit parlament i land efter land. I Ungern finns det ny­fascistiska partiet Jobbik som byggt sin framgång på ”zigenarfrågan” och numera är landets tredje största parti. I Holland finns Geert Wilders och PVV som med sina 15 procent kan ställa krav på regeringen – slöjförbud, halalförbud, moskéförbud, kort sagt en kriminalisering av islam.

Med färg och bättre skärpa – Sverige om 10 år?

Det ser inte bättre ut i resten av Europa. I Finland har vi Sannfinländarna, i Danmark Dansk Folkeparti, i Frankrike Front National, i Sverige har vi SD och i Norge har de Fremskrittspartiet. Jag läser och skäms över att jag inte fattat omfattningen, det här är på inga sätt nyheter, flera andra har skrivit och rapporterat om läget. Men min punkt, där den där skavande magkänslan plötsligt blir formulerad, är när jag läser Lintons bok. Där och då om kvällarna faller bitarna på plats och helheten gör mig sömnlös och sömnlös och sömnlös.

 Visst låter det skrämmande? Men det är också sant.

För inte så länge sedan råkade jag se en dokumentär om hur tiden innan Andra Världskriget var och intresserad av både historia och psykologi som jag är, blev jag faschinerad över hur snyggt det sköttes för att få en hel nation att avsky judarna. Tecknen finns där igen, idag och runt omkring oss, men vi kanske inte tänker på det. Men samtidigt är det sagt att historien upprepar sig så vem vet? Små gränser som delar upp oss i ”oss” och ”de där”, små signaler och många bäckar små… Kanske tiden är mogen för ännu en masspsykos och med ett behov att få ut sin uppdämda aggressioner över orättvisor, arbetslöshet m.m. så måste vi finna offer att skylla saker på.

Sympathy with the devil. Muslimhat. Orättvisor. Frustration. Sympathy med människor, nej djur, som Anders Breivik.

Tänk på det

Annonser

3 svar

  1. […] – Nej tack Rabiatfeminism Högerretorik Monicas blogg Niklas Hellgren Anders Frihamn Hatet sprider sig ABF Magnus Linton De hatade Dagens Nyheter Recension Magnus Linton De hatade Aftonbladet […]

  2. Jo så kan det förstås vara, men att det överens finns partier med den inriktningen är ju faktiskt ett tecken på ett missnöje och varifrån kommer det? Jag är övertygad om att det i grund och botten inte beror på nykomlingar utan på en dassig integrationspolitik.

  3. Sveland radar upp ALLA som hon inte håller med och vars åsikter hon ogillar och låter sedan magkänslan formulera en konspirationsteori.

    Svelands text gör mig intellektuellt deprimerad…

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: