Att köpa grisen i säcken. Eller världens längsta kontaktannons.

Män tittar dubbelt så länge på kvinnobröst”…än kvinnor, och mest intresserade verkar danska män vara.

En intressant undersökning gjord med så kallad eye-tracking, en teknik som visar vart man riktar blicken och vad man fokuserar på. Än mer intressant hade undersökningen varit om det varit fler inblandade försökspersoner men jaja, man tager vad man haver och sedan publicerar man det.

Men det där är ganska intressant, alltså det fysiologiska samspelet mellan man och kvinna från allra första blicken. Men vad är det egentligen som avgör vad vi tycker om eller inte, varför vi blir intresserade eller inte? Självklart handlar det mycket om tycke och smak men även om instinkter och primala drifter, nedärvda genom generationer. Om man nu väljer att tro att vi har sådana kvar. Själv tror jag det.

När jag ibland är ute på stan, sitter på något café eller så, tycker jag om att se på människor och hur de samspelar både medvetet och inte och en sak som alltid fashinerar mig är hur folk utväxlar blickar. Mestadels har jag betraktat hur män ser på kvinnor de möter i det offentliga rummet och det är både smått roande och tankeväckande för de gör till 99% exakt samma saker. Även jag, får jag lova att erkänna.

En man, vilken som helst, möter en kvinna, vilken som helst, på stadens torg och blicken tycks alltid gå i följande ordning: Ansikte – bröst – höfter – upp till brösten igen – ansikte, och därefter tas eventuell kontakt. Om inte någon blick utbyts eller en hälsning utbyts så vänder sig mannen väldigt ofta om för att få en sista glimt och då givetvis på ändalykten. De sista stegen har dock jag inte tagit som en vana men av anledningar som jag inte tycker hör hemma här. Men hur som helst, det är ganska kul att se hur dessa mönster upprepar sig överallt och mellan alla typer av människor.

Frågan är då vad man får om man följer upp den första blicken och spinner vidare. Det här är väldigt intressant då jag själv aldrig ens har försökt ett krogragg, som är i ungefär samma stil – för det verkar vara ett tillvägagångssätt, väldigt snarlikt rysk roulette. Man kan ju få precis vad som helst. Kanske någon som älskar dansband och inte hårdrock, gud förbjude, som kanske har både herpes, gonorre eller tre bröst eller – ve och fasa – är totalt jäkla galen. Vem vet? Å andra sidan, det beror väl på vad man vill ha och även om chansen finns så är väl kanske inte krogen det första stället man letar på för ett seriöst förhållande. Eller vad vet jag?

Något som gör det ännu svårare att veta vad man får är all falsk marknadsföring. Då menar jag fortfarande vad man ser vid första anblicken, som smink, hårfärg, kläder m.m.m. Jag menar, hur sjutton kan jag som man någonsin veta vad som finns under allt det där? Vilken är hennes naturliga hårfärg? Är hennes ögon verkligen blå? Kanske hon har seriösa problem med acne? Eller en hemsk pojkvän som hon vill byta ut för att han ger henne blåtiror och kommer ge dig ett h-vete om du försöker lägga tassarna på hans kvinna? Kanske hon sponsrar Goodyear och har tatueringar med samma namn på sina otaliga bilringar? Visst, självklart är det inget fel på det i sig, men som sagt så är smaken olika. Sedan, om vi ska vara ärliga, så tolererar man och kanske rent av gillar/tänder på olika saker när man känner varandra bättre men här snackar vi ju om första intrycket.

Personligen – bör jag berätta det här? – så gillar jag väldigt mycket saker som inte stämmer in på mig själv. Eller kanske de gör det ändå, på något sätt, tål att tänka på…men hur kräsen får man egentligen vara? Eller ska man ens vara kräsen? Handen på hjärtat och skämtsamt menat är det ju mycket enklare att vara desperat och tacka ja till allt och alla.

För egen del lyckas jag alltid bli intresserad av helt fel personer. Det kan handla om ålder, om avstånd, nationaliteter, religion o.s.v. men jag kan avslöja så mycket som att rött/svart hårfärg är grymt snyggt, tycker jag. Inget fel alls med andra hårfärger men för mig symboliserar det något extra. Ha fötterna på jorden, vara en jordnära person som uppfattar och uppskattar de små sakerna i livet och som kan se skönhet i naturens gåvor. Musiksmak är också ganska viktig också eftersom musiken spelar en stor roll i mitt liv. Gärna en skinnjacka och/eller bandt-shirt. Intellekt, kreativitet, nära till skratt och en gnutta galenskap är också välkommet och sist men inte minst, tolerans för allt vad en komplicerad människa innebär. De få människor som passar in på den beskrivningen får nog tyvärr sorteras in under platoniska kärlekar. Men drömma går ju.

För det är vad vi är, komplicerade tankebanor och sätt som det tar tid att lära känna och det kan ju rent av bli ett äventyr för resten av livet, att lära känna någon. Väldigt fashinerande och intressant skulle jag vilja säga. Sedan kan man ju börja fundera på hur lätt det egentligen är i en stressfull tillvaro där det finns väldigt lite plats och tid för att kunna dela ett liv med någon annan människa. Minst lika komplicerad och komplex som man själv är.

Kanske det är en hopplös önskan att människor ska en dag hinna ta sig tid att verkligen sitta ner och lyssna för att lära känna någon annan människa. Det behöver inte innebära en parrelation utan kan också vara en annan medmänniska, vilken som helst. Huvudsaken är att vi skjuter våra egna egon åt sidan för en stund för att ta in någon annan med allt vad det innebär. För det måste väl vara en del av att vara en människa? Åtminstone hoppas jag det.

Annonser

4 svar

  1. stattin: Ack ja, om det ändå vore så väl hehe.

  2. Oj, antar att det har ramlat in en hel drös med friarbrev efter detta inlägg ;-D
    Kram

  3. ”Lilla Fridolf” hehe.

    Nja, inte för mig iaf, blicken vandrar ändå men det kanske beror på mitt intresse av både mitt eget psyke, kvinnor och andra människors klädstil.
    Det där om att alltid falla för fel typ av kvinna/man håller jag på med ett inlägg om och det lär bli ganska humoristiskt. Det ligger på hjärnkontoret än så länge.

    Män dras till kvinnor som är lika deras mammor kan nog vara sant för vissa. Men i mitt fall är det nog rena motsatsen faktiskt. Dock har de lika många ben och ögon o grejer… 😛

  4. Hej och hå! Här sprutar man ut inlägg och avslöjar en och annan hemlighet minsann … 🙂
    Men beror det inte på om man tycker kvinnan är attraktiv eller inte som avgör att man fortsätter vandringen med blicken?
    ”Det är utsidan som skapar kontakten, men insidan som bestämmer framtiden!” Var det någon som försökte vara klok att skriva … kanske stämmer in till en viss del …

    Jo, vi hade en ganska intressant diskussion om det där. Min kompis faller alltid för ”fel” snubbar. Antingen bor de på väldigt långt avstånd eller/och så är det skitstövlar(typ min Granne). Varför liksom?
    Det sägs att män gillar kvinnor som är lik sin mor .. vet ej om det stämmer in på dej? 😉
    Om man vänder på det hela så borde ju många kvinnor falla för de män som liknar sina fäder men än har jag inte fallit för någon som liknar Lilla Fridolf i alla fall … 😀

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: