Update onsdag kväll

Hej o hå, nu ska vi se! Om jag tar en fot framför den andra och försiktigt flyttar över vikten och liksom framåt så…

Nejdå, jag har inte blivit mer handikappad än jag är, det bara känns så hehe. Jag var iväg och tränade, vilket gick bra, men jag missberäknade hur blodsockret skulle stiga efter lunchen så det blev väldigt tungt idag. Dels träningen och sedan att ta sig hemåt. Men nu är insulinet fixat och jag mår bättre än för någon timma sedan. Dock är jag trött som attan och det ska bli skönt att strax krypa ner i snarkofagen, kan ni tro.

Annars har dagen varit lugn och fin och jag fick tillomed ihop ett grymt bra blogginlägg å jobbets vägnar, om äldreomsorgen och Carema. Detta släpps i morgon för jag ville ha chefens syn på saken och han drog iväg på ett möte så…lite sur blev jag men det är ju ingens fel egentligen, utan bara otur. Jaja, så kan det gå.

Men som sagt, jag är hejsanhoppsan trött och vill bara nanna alldeles strax. Först ska jycken ut på sista rundan och kanske ska jag äta något, om jag orkar. Kom på att jag även ska avsluta julklappsjakten på nätet som jag började med i morse och det tycks bli ganska schyssta klappar i år. Sedan har jag en hemlis på G också till någon av mina bloggvänner men jag säger inte vem mwoahahah…eller…jag menar, joråsatt!

Nä, nu drar jag. Hej hopp i tomteskogen och sussa gott!

Dags att jaga julklappar igen

Jomenvisst är det så, att jag måste göra det, även om jag verkligen inte njuter av det.

I och för sig så har jag de senaste åren köpt julklapparna över nätet. Dels för att slippa allt Bjällerklang hit och dit, dels för att slippa allt skogstokigt folk som armbågar sig fram i köerna. Men det är ta mig fasen jobbigt ändå. Dessutom kommer jag aldrig på några bra saker.

Vissa människor är pryltokiga, andra inte, och jag kan nog räkna mig själv till minimalisterna. Därefter gillar jag egentligen inte att få julklappar heller, såvida inte jag verkligen behöver dem eller om de på något sätt kan förenkla mitt liv och verkligen kommer användas. Prydnadskuddar, pennställ eller äggkoppar i zebrafärg funkar liksom inte. Behöver jag något så fixar jag det själv – kontant.

Så läser jag då i aftonbladet.se om ”Prylarna som alla vill ha” och blir skeptisk med en gång. Vaddå ”alla”? En relativt lång lista på saker finns i artikeln och jag får erkänna att jag knappt vet vad sakerna ska vara till eller fungerar på/för.

Samtidigt lever jag inte, tro det eller ej, i en koja i skogen med trampat jordgolv och en masugn eldad med älgbajs. Det är bara så att jag inte bryr mig om de senaste grejerna. Enligt min religion kan jag nog överleva ganska bra utan den senaste widescreen-teven med 18 biljoner megaflopplar i utlösning…eller nåt.

Ärligt talat, jag har inte en susning  och jag bryr mig inte  :)